En sorgens tid, eller The Expendables går en ny tid till mötes

Igår fattades ett historiskt beslut av Mittuniversitetets styrelse, att lägga ned campus Härnösand. Ingen gång tidigare har ett universitet behövt lägga ned ett helt campus. Mittuniversitetets styrelse var denna gång inte enig utan det var 4 st ledamöter som gick emot beslutet och dessa skall ha all heder. Dagens ledare på Allehanda var skarp i sin kritik: http://allehanda.se/opinion/ledarelib/1.5598639-forstar-ni-vad-ni-har-gjort-

Jag kan känna en stor oro att den sittande ordföranden i universitetsstyrelsen efter fattat beslut på presskonferensen påtalar att det finns stora ekonomiska risker med en flytt och att framtiden är oviss.

Vi blev alltså offrade på tveksamma ekonomiska grunder! Att jag bryr mig och känner ilska i denna process handlar inte om att vi som forskargrupp skall flytta till Sundsvall. Frustrationen grundas i att vi är kanske en av de bäst fungerande avdelningar på universitetet och på campus Härnösand och nu riskeras vi slås sönder.

Sedan 2002 har ämnet arkiv- och informationsvetenskap vid Mittuniversitetet gått från att ha en visstidsanställd lektor till att idag ha 3 lektorer varav en docent, 2 doktorander och 1 professor anställda. Dessutom sker utbildning i nära samverkan med datavetenskap där direkt 1 adjunkt och 1 lektor är inblandade i vår verksamhet. Under dessa 10 år har också satt Mittuniversitetet och arkivutbildningen på en internationell karta, där vi idag är kanske den forskargrupp som är mest ansedd i Europa och bland de mest ansedda i Världen. Vi är små, men vår storlek är internationellt att anses vara bland de största grupperna. Vi är de enda i Sverige som bedriver arkiv- och informationsvetenskaplig forskning och har idag en stark koppling till både Riksarkivet och E-delegationen. Även om arkiv- och informationsvetenskap kanske ses som ett relativt litet ämne i akademisammanhang, så är det hos offentliga myndigheter en oerhört central fråga nu. E-delegationen har e-arkiv som en prioriterad fråga och SKL (Sveriges kommuner och landsting) när de inrättade sin nya avdelning för e-förvaltning, hade e-arkiv som den prioriterade frågan att börja med.

Idag har vår verksamhet ett starkt regionalt stöd, där kanske det senaste projektet är bevis på detta. Ett forskningsprojekt med en budget på dryga 3 miljoner där Härnösands kommun och Länsstyrelsen finansierar det mesta. För oss är en flytt till Sundsvall förknippat med stora risker för vår verksamhet. Även om verksamheten på sikt kommer kunna överleva finns det på kort sikt stora risker för en så liten verksamhet som vår. Vi har de senaste åren byggt upp egna lärosalar för en ren ”blended learning” där studenter skall kunna vara på plats, på distans, eller få föreläsningar inspelade.

Det känns surt att minister Anna-Karin Hatt har större kunskap om det samhälleliga behovet av fungerande arkiv- och informationsvetenskaplig forskning än vad som bevisligen universitetsledning och universitetsstyrelse har. Det känns också surt att det ingenstans nämns om de riskerna som man kan koppla till en flytt för oss, som jag vill påstå är en av universitetets mest livskraftiga miljöer och som är internationellt starka och erkända riskerar att negativt påverkas av en flytt.

Nu kommer vi att ha sorgetid i 3 veckor för att sedan spotta i nävarna och se till att verksamheten kan bedrivas med den kvalitet som vi eftersträvar. Vad framtiden innebär är idag ovisst, och troligt kommer vår excellenta grupp inte vara intakt då flyttlasset till Sundsvall går. Men risken att förlora kompetens var aldrig något som beaktades av rektor eller universitetsstyrelsen. The Expendables känns som ett passande namn på vår forskargrupp, för så känns det idag.

Advertisements
%d bloggers like this: