Monthly Archives: October, 2014

17 DECEMBER

Den 17 december så händer det! Vad då frågar ni såklart….

På Stockholms stadsarkiv kommer jag och min kollega Göran Samuelsson att hålla ett event som handlar om tre saker. 1. Hur det är att arbeta på universitet med undervisning och även forskning. 2. Hur det är att vara doktorand på Mittuniversitetet och på avdelningen för arkiv- och datavetenskap. 3. Varför man skall bli doktorand.

Det hela har en grund i att vi har ett behov att sprida intresset för forskarutbildning i arkiv- och informationsvetenskap då vi räknar med att våra projektansökningar blir framgångsrika så att vi behöver anställa doktorander det kommande året (2015) och/eller året därpå. Vi behöver också kunna anställa tidsbegränsade lärare i arkiv- och informationsvetenskap under de kommande åren. Vi vill berätta varför man skall prova på livet som universitetslärare trots att man arbetar som arkivarie och är nöjd med sitt arbete.

Vi kommer ut med en mer beskrivande inbjudan så småningom, men redan nu boka in 17/12 och stockholms stadsarkiv. Planen är att vi under våren 2015 gör samma sak i Göteborg.

 

Advertisements

ICCSM2014

Då är jag plötsligt på 2nd International Conference on Cloud Security Management ICCSM 2014 i Reading, UK. Vad gör då en arkivforskare på en Molnsäkerhetskonferens? Svaret är enkelt. Jag deltar i forskningsprojektet Records in the cloud och i forskningsprojektet InterPARES trust och dessa båda leds och koordineras av Luciana Duranti från University of British Columbia. Luciana har satt ihop ett minitrack på denna konferens tillsammans med Dr. Barbara Endicott-Popovsky, University of Washington, Seattle, USA. Därför är jag här och skall presentera en artikel som handlar om trust och molntjänster.

Trust eller tillit på svenska är en av de mest centrala delarna i arkivvetenskapen och har varit fokus för projektet InterPARES under lång tid. Modern informationshantering är digital även om det fortfarande delar som är analoga och du kan finna mycket information som helt hanteras på fysiska artefakter. Denna digitala informationshantering påverkar vår uppfattning av trust, hur trust påverkar oss och organisationer. Det är kortfattat varför ett gäng arkivforskare är i Reading på samma konferens med ett gäng molnsäkerhetsforskare.

 

Arena 42 del 2

Vem granskar den som granskar? är en sak jag funderat på efter vår föreläsningsdag inom Arena 42. Statens Servicecenter hade ju svårt att veta vem som var arkivmyndighet för mellanarkivet som Statens Servicecenter skulle utveckla eller sätta upp. Vem kan granska att Riksarkivet gör sitt jobb och granskar Mellanarkivet som är ett konstrukt som de själva står bakom och som undertecknad inte är helt överens med. Men kanske det blir en helt egen e-arkivrevision?

Jag skrev tidigare om att jag var lite osäker på Statens Servicecenter och deras uppdrag att bygga ett e-arkiv. Förutom att det finns massor med juridiska problem som måste lösas så var jag fundersam på den kompetens som statens servicecenter har att bli beställare för ett e-arkiv. Jag har hört ryktas om att de “draftat” kunnig personal men antalet personer som kan e-arkiv i Sverige är begränsad.

Jag blev heller inte riktigt klok när deras projektledare beskrev det som de skall göra. Höljt i dunkel är om det är, kommer vara Statens Servicecenter som äger tjänsten och som andra statliga myndigheter använder, eller om Statens Servicecenter köper upp tjänsten externt och förmedlar den som sin egen. Likt när molnleverantörer säger kom hit och lagra din data, och jag tror det är företag A som står bakom tjänsten. Helt lurad är jag då det visar sig vara företag B som levererar tjänsten åt företag A. Men som kund tror jag det är A, och det är med A som jag skriver kontrakt.

Vill vi ha ett scenario där Statens Servicecenter skriver kontrakt avtal med Bolagsverket, Försäkringskassan, Skatteverket och dessa myndigheter tror att det är Statens Servicecenter som man är kund hos, dvs det avtal som är skrivet är skrivet med Statens Servicecenter. Men då även Statens Servicecenter har krav på sig att vara kostnadseffektiv så köper de e-arkiv från konsultföretag A, konsultföretag B, och konsultföretag C. Sen går konsultföretag B i konkurs, eller blir uppköpt av stora amerikanska företaget Y. Hur blir det då? Hur kan då vi garantera att vårt mellanarkiv är i trygga händer?

Detta kan vara en utopisk händelse som aldrig kommer ske, men tänk om? Varför förs det ingen debatt i arkivSverige om detta? Jag är förvånad att hela detta med Statens Servicecenter inte debatteras mer. Men som sagt det är fördelen att vara forskare i sådana här fall, man kan tycka och förundras då det ligger i vårt uppdrag att vara kritiska och granskande.

/e

Big42, Arena42 & Sundsvall42

Vecka 42 i Sundsvall är hektisk kring IT och information. Konferensen Sundsvall42 har växt och innefattar mycket spännande i en hel vecka. Tisdagen 14 Okt så arrangerade jag med mina kollegor i CEDIF (Center för digital informationsförvaltning) just en temadag om digital informationsförvaltning.

Vi fick höra om eARD projektet och FGSer och det är ju nu glädjande att det sker mycket inom vårt område, som är arkiv. SKL presenterade sin upphandling om e-Akiv, och det gjorde de för att Hetast just nu är helt klart e-arkivfrågan och hur man skall hantera den. Under dagen var det flera representanter från kommuner som berättade om stora och intressanta projekt där de tillsammans med andra kommuner försöker skapa lösningar som passar.

Det kan ju låta lite kaxigt att inget direkt nytt kom fram, men det var inte nyheter jag ledade utan ville lyssna på bra stories och det fick jag. Dock så hände det något när statens servicecenter skulle berätta om hur de arbetar med e-arkiv. Mycket spännande kan man konstatera, men också mycket skrämmande.

De stackars myndigheter som skall testa verksamheten måste skriva kontrakt innan tjänsten finns för allmän beskådan, och det verkade vara mycket oklart vem som kommer vara arkivmyndighet för det mellanarkiv som statens servicecenter bygger upp. Vem kommer granska, vem tar över och vem har ansvaret? Det presenterades som enkla problem men jag säger krasst lycka till.