Regeringen kräver att Ex GD Transportstyrelsen ska avskedas

Nu har det runnit än mer vatten under broarna i skandalen om Transportstyrelsens GD. Nu går till och med regeringen så långt att de vill sparka henne från statlig tjänst, då har det gått långt. Den tidigare GD från transportstyrelsen har lyckats att skaffa ett IT-kontrakt där det uppenbart visats att främmande makt kan lägga rabarber på hemlig information.

Den bristfälliga och naiva inställning som väldigt många kommuner, statliga myndigheter har kring de regler som finns för offentlighetslagstiftningen är skrämmande. Allt för ofta ser man arkiv och dokumenthantering som nödvändigt ont, och kan man slippa så gör man det. Har hört liknande historier från kommuner som den på transportstyrelsen men där handlar det inte om hemlig information, bara information om kommunens invånare.

Att ha ordning och kontroll på det offentligas dokument och information är en del av vår grundlag. Med den ökade hotbild som finns från bland annat Öst är det kanske dags att vi gör rätt enligt TF 2kap, en grundlag som firar 250 år.

 

Advertisements

Vårdslöshet med hemlig uppgift

Som många noterat de senaste dagarna har det framkommit att Transportstyrelsens GD fick gå i början av året. Det som nu är nytt är anledningen, hon har fått ett strafföreläggande avseende vårdslöshet med hemlig uppgift. Se tex: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/transportstyrelsens-forra-gd-rojde-sekretessbelagda-uppgifter

Hmmm hela bakgrunden visar på hur problematiskt det är rationalisera den offentliga informationsförvaltningen och utan eftertanke outsourca och lägga allt i molnet. Till min glädje så är SÄPO vaksam och verkligen bevakar vad som våra myndigheter gör. Det utbredda slarv med information för att effektivisera och spara pengar kan alltså skada Sverige. För några år sedan innan någon ens kom ihåg vad civilt försvar var kanske det inte varit särskilt problematiskt för många. Men idag när vi igen plötsligt ser ett reellt hot mot vår suveränitet som nation så är det viktigt att skydda vår information.

Bilden av arkivarier som “guardians of trustworthy records” kanske är mer aktuell än någonsin. Dvs det är arkivarien som skall se till att ingen obehörig får möjlighet att lägga rabarber på vår känslig information. I denna artikel så känns det som att den svenska godtroheten eller naiviteten, och även den norska tagit en ny dimension: http://www.bohuslaningen.se/åsikt/ledare/data-om-försvaret-måste-säkras-1.4423700

 

VMA

Tydligen skedde ett fel på SOS alarm i Stockholm under gårdagen vilket gjorde att ett VMA gick ut vid 22-tiden. En av MSBs många duktiga medarbetare noterade hur SOSAlarm på twitter meddelade att detta var ett felaktigt VMA dvs det hade inte hänt något. Men många av de som svarade på denna tweet efterfrågade en “faran-över signal”. Det väcker ju ett antal relevanta frågor: Kan man skicka “faran över” om det aldrig varit en fara?; Hur kan man förmedla på ett trovärdigt sätt att det verkligen inte hänt något?; Vem, vilka skall meddela att ett VMA var felaktigt och ingen fara finns, är det SOSAlarm, polisen, MSB?

Jag skall inte gå in på ansvarsfrågor men det är i dessa tider när vi börjar återskapa det civila försvaret, som ytterst relevanta frågor. Vem och vilka skall vi kunna lita på?

 

AERI 2017

DÅ var det dags för AERI igen. Archival Educators and Research Institute hålls i år på iSchool vid Toronto University.

Sitter och lyssnar på en sjukt spännande presentation av Ann Gilliand om de problem som språk för med sig i att sprida kunskap mellan arkivforskare från olika länder. De ord som representerar olika praktiker inom arkiv-praktiken i olika länder är inte alltid samma. Tex begreppet handling finns nästan inte utanför Skandinavien, inte heller har många den syn på vad som utgör arkivet som vi gör i Sverige.

Att brottas med språk, begrepp och översättningar är en utmaning för doktorander som vi har. De vill göra en internationell impact samtidigt som de bidrar med nationella delar.

Nu väntar 4 dagar späckade med häftiga sessioner på AERI, och förutom min egen presentation skall det bli kul att presentera Digitala Gemensamma Minnen tillsammans med Göran.

Jag kommer med mer snart.

Onlineövning

Projektet GSS2 syftar till att undanröja hinder för samverkan mellan Sverige och Norge i händelse av olika samhällsstörningar och därmed skapa en tryggare livssituation för de som verkar i “mittnorden”.

GSS2 använder sig av övning i olika former för att dels skapa förståelse för hur samverkan kan och bör ske, men framförallt för att identifiera möjligheter och undanröja hinder för samverkan över den norsk-svenska gränsen. Övning som tas fram tillsammans med aktörerna.

Idag den första juni genomförs en övning där delar av de som övar befinner sig på sina arbetsplatser i Sverige och följer övningen via ett övningssystem och andra befinner sig på Nord-universitetet i Steinkjer därifrån övningen leds och hanteras. Med hjälp av ganska enkel teknik kan man genomföra en ganska enkel distribuerad table-top-övning.

Denna dag genomförs 3 scenarier om vardera 45 minuter för att testa systemet och för att ytterligare träna samverkan över gränsen.

 

ISCRAM 2017

ISCRAM är en konferens inom informationsystem med fokus på risk, kris och katastrofhantering i olika former. Det är den konferens som mest och bäst representerar den forskning som jag bedriver. I år hade jag för första gången lyckats komma med med ett full paper efter många försök. Accept-rate på 35% gjorde att det kändes extra kul.

Konferensen var i ALBI i södra Frankrike och det var 3 intensiva dagar med föredrag, seminarier, keynotes från 0830 till 18.30. Därefter började någon form av social aktivitet.

Både jag och Martina (doktorand i GSS2) hade var sitt paper att presentera som grundades på den forskning som vi gör i GSS2. Det känns kul att EU-stöd för interregional utveckling kan resultera i forskning som attraheras av en internationell åhörarskara. De problem och de utmaningar som vi identifierar inom GSS2 är inte unik, men det finns många som är intresserade av den.

Workshop

Då var det dags för andra workshopen i förstudien jag och Jonas Landgren gör för MSB kring metodik för informationsdelning och lägesbild. Första workshopen gjordes förra veckan och fortfarande är det mycket intryck att bearbeta från den.

Många kloka aktörer finns i Sverige som själva utvecklat olika metoder och tekniker för läbesbildarbete och informationsdelning. Dock finns det uppenbart både nyutvecklingsbehov och samordningsbehov av redan existerande metoder.

Idag kommer vi vara fler i en mindre lokal på MSB än vad vi var för en vecka sedan. Det blir en klassisk “paltcoma” som kommer infinna sig är jag övertygad om. 20 personer i ett rum anpassat för just det är en utmaning. Men förhoppningsvis kommer den kreativa och inspirerande diskussionen som skall ske göra att vi inte tänker på detta.

Slutrapporten på förstudien kommer sen.

Roliga och utmanande uppdrag

Den senaste tiden har jag fått två hedersamma och utmanande uppdrag i egenskap av ämnesföreträdare i arkiv- och informationsvetenskap. Den ena är att vara extern ledamot vid utvärderingen av arkivämnet och det kandidatprogram i arkivvetenskap som ges vid Högskolan i Oslo och Akerhus. Detta uppdrag ger förhoppningsvis en bra övning och färdighet innan vi själva kommer att utvärderas igen. Det andra uppdraget handlar om att vara examinator för en doktorsavhandling från Australien. Avhandlingen handlar om användning av sociala medier under större kriser. En avhandling jag ej fått ännu men som jag ser fram emot att läsa.

Dublin och ICIS2016

Nyss landat i Dublin och förbereder mig för konferensen ICIS2016 som går av stapeln mellan 10-14 December. Jag skall själv presentera papper på en pre-conference om E-government. Hela ICIS är gigantisk känns det som och finns så många spår att jag blir snurrig.

ICIS är ändå no1 konferensen för information systems och att efter 12 år äntligen vara på plats känns riktigt bra. Vi får se hur det hela artar sig och jag kommer rapportera.

 

Teori eller inte teori

Som forskare blir jag i alla fall aldrig fullärd (Ju mer jag lär mig desto mer förstår jag hur lite jag vet:)). För att råda bot på delar av min okunskap så deltog jag igår på forskargruppen informatiks seminarium om teori inom “IS forskning”. IS är information systems dvs informatik. Inbjuden var Dick Stenmark från Göteborgs universitet och med var även Stefan Hrastinski som är gästprofessor i Östersund.

Det var ett härligt möte, där vi i 3 timmar diskuterade teori, användning av teori, behov av teori för att göra bra forskning etc. Jag går inte in på detaljer vad som sades, men kan bara konstatera att det är fantastiskt härligt att kunna vara med på seminarier online, sittandes vid kusten och delta i ett pågående fysiskt seminarium i Östersund. Vi måste bli bättre att skapa förutsättningar och möjligheter att vara med “blended” dvs några live och några online.

Som ett sidospår så diskuterade vi vilka teorier som brukar användas inom IS. Naturligtvis finns det en Wiki skapad för ändamålet. http://is.theorizeit.org/wiki/Main_Page Hittade några teorier som verkade annorlunda i alla fall. Vad sägs tex om the FLOW theory. Vi får se om inspirationen blir så stark att jag går all in på Flow. Kanske är det just Flow som arkivvetenskaplig forskning saknar? eller är det min egen produktion som saknar flow?